Information om församlingen

Församlingen har ungefär 20 000 registrerade medlemmar, vilket utgör en tredjedel av vår kyrkas totala medlemsantal. Vår kyrka är  en autonom kyrka inom Konstantinopels Ekumeniska patriarkat.

Församlingens verksamhet leds av kyrkoherden. Administrationen och verksamheten är delvis uppdelad enligt olika områden och verksamhetsgrenar.

Vår församling är flerspråkig och sträcker sig över ett stort område, ända från Hangö till Träskända och Borgå. Församlingens verksamhet är mångsidig. Den har sjutton gudstjänstlokaler på olika platser runt om i Nyland. Församlingens huvudkyrka är Uspenskijkatedralen, som även är huvudkyrka för Helsingfors ortodoxa stift. Du kan se var gudstjänstlokalerna är belägna under fliken Kyrkor.

Församlingens historia

Grundandet av Helsingfors ortodoxa församling kan dateras till den 26 augusti 1827, då Treenighetskyrkan i Helsingfors invigdes. Församlingen har sina rötter i den ryska tiden, och dess medlemmar utgjordes länge huvudsakligen av ryskspråkiga. Småningom blev finska majoritetens språk. I dag är omkring femton procent av medlemmarna ryskspråkiga och cirka tre procent svenskspråkiga.

Till följd av inflyttningen till huvudstadsregionen från 1960-talet och framåt har församlingens medlemsantal ökat och verksamheten utvidgats till områden utanför Helsingfors.

I dag är församlingen flerspråkig och omfattar större delarna av Nyland. Verksamheten är mångsidig. Regelbundna gudstjänster förrättas ända från Hangö till Träskända och Borgå.

Församlingen tar form och den första kyrkan invigs

Övergången från det svenska väldet till det ryska innebar en vändpunkt för den ortodoxa närvaron i Helsingfors. Ortodoxin med sina gamla rötter i Karelen kom nu att sträcka sig även till södra Finland. Helsingfors fick en ny, stadigt växande ortodox befolkning. Ryska ortodoxa inom militärväsendet, den civila förvaltningen och handeln slog sig ner i Helsingfors under de första årtiondena av 1800-talet. Först nu uppkom ett ortodoxt kyrkligt liv i staden, även om ortodoxa redan tidigare hade bosatt sig på olika håll i södra Finland. I och med att den ortodoxa befolkningen växte började man snart planera kyrkor i Helsingfors. De tillfälliga gudstjänstlokalerna var otillräckliga. Såväl kejsaren som privata donatorer bidrog till finansieringen. Invigningsdatumet för Treenighetskyrkan i Helsingfors den 26 augusti 1827 brukar räknas också som datumet för församlingens grundande.

De första årtiondena var en tid av måttlig tillväxt

Under den ryska tiden bestod församlingen både av personer fast bosatta i staden och personer som tillfälligt stationerats där. Under församlingens första år uppgick antalet medlemmar till omkring sexhundra. Majoriteten utgjordes av ryssar och bara omkring en tredjedel var civila. Även om det fanns medlemmar runt om i Nyland koncentrerades församlingens gudstjänstliv till Helsingfors där det stora flertalet var bosatta.

Under det självständiga Finlands första år mångfaldigades församlingens medlemsantal, men under 1920-talet var ökningen blygsam, endast något tiotal per år. De följande årtiondena växte församlingen med några hundra medlemmar årligen, men den stora rörligheten fram till år 1945 samt dödligheten under krigsåren inverkade menligt på församlingens tillväxt.

På 1950-talet inleddes en period då medlemskapet växte till följd av den accelererande inflyttningen från landet till huvudstadsregionen. Församlingen hade nu över 10 000 medlemmar. Församlingens medlemmar utgjordes i allt högre grad av finskspråkiga, bland annat till följd av att evakuerade från Karelen bosatte sig här. Förändringen i styrkeförhållandena mellan språken syntes bland annat i att de finska och de kyrkoslaviska gudstjänsterna bytte plats på 1990-talet: Finska blev huvudspråket i Uspenskijkatedralen och de kyrkoslaviska gudstjänsterna flyttade till Treenighetskyrkan.

Den ökning av antalet medlemmar som inletts mot slutet av 1940-talet kulminerade på 1990-talet som en följd av ökad invandring till Finland samt ett ökat antal konvertiter. I början av 2000-talet uppgick församlingens medlemsantal till 20 000, ett antal som har bibehållits ända till i dag.

Verksamheten utvidgas med nya kyrkor

I takt med att medlemsantalet ökade kom församlingens verksamhet också att omfatta nya områden. Detta innebar en stor förändring eftersom församlingens dittillsvarande kyrkor, dvs. Treenighetskyrkan, Uspenskijkatedralen samt kyrkan i Hangö, byggts redan under 1800-talet.

Verksamhetens utbredning inleddes mot slutet av 1960-talet med nya gudstjänstlokaler runt om i Nyland. Mot slutet av 1990-talet hade nya kyrkor byggts på den ortodoxa begravningsplatsen i Helsingfors och på församlingens lägerområde i Loppis samt i Lojo, Träskända, Borgå, Klövskog, Vanda och Esbo. På församlingens område finns även ortodoxa kyrkor som upprätthålls av andra sammanslutningar, bland annat i Helsingfors, Esbo, Kyrkslätt och Nummela.

Med tiden har församlingen vuxit till en mångsidig gemenskap som kan erbjuda en andlig hemort för medlemmar med bakgrund i olika kulturer.

Församlingens förvaltning

Det högsta beslutsorganet i församlingen utgörs av församlingsfullmäktige, vars ledamöter väljs i allmänna val. Församlingsfullmäktige har två stadgeenliga sammanträden årligen, under våren för att godkänna församlingens bokslut och under hösten för att slå fast nästa års budget. Därutöver kan ordförande sammankalla ytterligare sammanträden vid behov. Församlingsrådet, som väljs av fullmäktige, är det verkställande organet.

Lagstadgade nämnder i församlingen är fastighetsnämnden samt valnämnden. De verkar under församlingsfullmäktiges ledning. Därtill har församlingen de kommittéer som församlingsrådet beslutat tillsätta och vars arbetsordning fullmäktige fastställer.

Fullmäktigesammanträdenas justerade protokoll finns att läsa på församlingens anslagstavla cirka en vecka efter sammanträdet. Efter att de justerats publiceras protokollen även på församlingens webbplats (webbsidan på finska).

Som medlem kan du påverka

Som församlingsmedlem kan du delta i verksamheten på många olika sätt. Vill du vara med och påverka besluten i församlingen kan du sträva efter att bli en förtroendevald. Lekmannamedlemmarna deltar också i gestaltandet av verksamheten, till exempel inom volontärarbetet.

Fullmäktigeval anordnas vart fjärde år. Varje församlingsmedlem som fyllt 18 år kan ställa upp som kandidat inom den egna valkretsen. Alla som fyllt 16 år är röstberättigade.

Nästa fullmäktigeval hålls 1.11.2020. Efter valet utses församlingsrådet, nämnderna och kommittéerna. Även uppgiften som kyrkvärd är ett förtroendeuppdrag.

Församlingens verksamhet sker kring dess kyrkor på olika områden, med alla dess medlemmar i olika ålder, med olika modersmål och speciella behov.