Liturgi

Med termen liturgi avses i vår tradition nattvardsgudstjänsten, under vilken ortodoxa kyrkans medlemmar kan ta del av Herrens heliga nattvard, Kristi kropp och blod. I vanliga fall firas den helige Johannes Chrysostomos liturgi, medan den helige Basileios den stores liturgi firas tio gånger om året.

Den helige Jakobs liturgi firas på Jakobs minnesdag den 23 oktober eller på den närmaste söndagen. Denna liturgi kan firas så att prästen står vänd mot folket bakom altaret.

Vigilia

Vigilian firas på helgdagsaftnar och är en lite längre gudstjänst bestående av aftongudstjänsten, morgongudstjänsten och den första timmens gudstjänst.

Morgongudstjänst

Morgongudstjänsten kan sitt namn till trots också förrättas på kvällen. I söndagens morgongudstjänst läses alltid en evangelietext som skildrar Kristi uppståndelse.

Aftongudstjänst

Denna gudstjänst inleder serien av dygnets gudstjänster, eftersom dagen enligt bibliskt mönster börjar redan på kvällen. Aftongudstjänstens texter skildrar Guds skapelseverk, människans syndafall och Kristi frälsningsverk.

Panihida

Denna minnesgudstjänst för avlidna kan förrättas på själva dödsdagen samt på den tredje, nionde och fyrtionde dagen efter frånfället. Panihida förrättas också på årsdagen av personens bortgång samt ibland också på hans eller hennes namnsdag.

Allmän panihida

Minnesgudstjänst för avlidna där vem som helst kan be prästen minnas deras avlidna i bönerna.

Parastasis

Parastasis firas på kyrkoårets allmänna åminnelsedagar för avlidna och baserar sig på afton- och morgongudstjänsten.

Litania

Panihidans avslutande del som också kan förrättas separat.

Förbönerna

En serie böner som läggs till aftongudstjänsten vid helger och där man åberopar helgonens bistånd. Förbönerna avslutas med välsignelse av bröd, vetekorn, vin och olja.

Jesusbönen

Jesusbönen, som även kallas hjärtats bön, består av orden ”Herre Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig, syndare”, vilka upprepas. Jesusbönen kan också förrättas som en gudstjänst som då inkluderar andra element såsom Psaltarpsalmer och trosbekännelsen.

Allmän sjuksmörjelse

Allmän sjuksmörjelse brukar förrättas bl.a. mot slutet av stora fastan före påsken. Alla församlingsmedlemmar är inbjudna att delta eftersom sjukdomsbegreppet utvidgas så att det inkluderar den själens sjukdom som synden förorsakar.

Akathistos

Lovprisningar riktade till Frälsaren, Gudsmodern eller ett helgon. En populär akathistos tackar Gud för skapelsens mirakel. Namnet ”akathistos” anger att man bör stå under bönen.

Vattenvigning

En gudstjänst där vattnet genom den Helige Andes kraft helgas för välsignelse av hem eller andra föremål. En längre vattenvigning förrättas för dopvattnet och på minnesdagen (6 januari) för Jesu dop i Jordan.

Stora botkanon

Under de fyra första dagarna i fastan före påsk (den stora fastan) läses delar av den så kallade botkanon, skriven på 700-talet av den h:e Andreas, biskop på Kreta. Botkanons texter ger uttryck för ånger och vilja till botgöring. På torsdagen i stora fastans femte vecka läses hela botkanon under morgongudstjänsten.

De förutinvigda gåvornas liturgi

Denna liturgi är egentligen en aftongudstjänst under vilken nattvardsgåvor som invigts föregående söndag delas ut till de troende. Gudstjänsten firas endast under den stora fastans vardagar och tillskrivs traditionellt den h:e Gregorios Dialogos.

Fottvagningen

En rituell åminnelse av hur Jesus före sitt lidande tvättade sina lärjungars fötter (Joh 13:4-5). Under gudstjänsten tvättar biskopen fötterna på tolv präster.

Midnattsgudstjänst

Den tredje gudstjänsten i det kyrkliga dygnets gudstjänstordning. Den består av Psaltarpsalmer, böner och en litania som läses av prästen.

Påsknattens gudstjänst

Den långa gudstjänst som förrättas under påsknatten består av tre gudstjänster, midnatts- och morgongudstjänsten samt liturgin. I många församlingar brukar man läsa ur Apostlagärningarna före påsknattgudstjänstens början.

Kyrktagning

Den fyrtionde dagen efter födelsen förs barnet till kyrkan där prästen läser särskilda böner för barnet och dess moder. Genom kyrktagningen inleder barnet sitt liv i kyrkan.

Sjukkommunion

Om en församlingsmedlem på grund av sjukdom eller annan svaghet inte kan komma till kyrkan kan prästen besöka personen i hemmet, på sjukhus eller liknande. I sjukkommunionen ingår böner, bikt och utdelande av nattvarden.

Procession

Särskilt vid kyrkans årsfest och under påskperioden går kyrkfolket under sång i procession runt kyrkan eller ner till ett vattendrag, där en vattenvigning förrättas. I processionen bärs en lykta, ett kors, standar och ikoner.

Namngivning

Enligt bibilisk tradition får barnet sitt namn på den åttonde dagen efter födseln. Prästen läser då en kortare namngivningsbön för barnet samt välsignar det.

Hemvälsignelse

En förrättning där prästen genom böner och bestänkande av vigvatten välsignar ett hem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.

Årsfest

Varje gudstjänstlokal har tillägnats minnet av en biblisk händelse eller ett helgon. Dagen då den bibliska händelsen eller helgonet firas under kyrkoåret är samtidigt gudstjänstlokalens årsfest. På finska används ”praasniekka”, ett ord med slaviskt ursprung.